Göteborgsvarvet 2017

Och här bjuds på århundradets senaste lopprapportering!
 
Jag hade ju stensatsat på Göteborgsvarvet en ganska lång tid inför årets lopp, men så blev det ju sånn kaos i livet det sista så ett tag funderade jag på att bara skita i allt.
Men sen bestämde jag mig att jag banne mig skulle ösa på!
 
Vaknade dock på lördagen och mådde så jäkla dåligt.
Helt vimmelkantig, kräktes och kallsvettades om vartannat.
Plötsligt stod Daniel och tittade på mig när jag låg i fosterställning och kläckte:
"Men du förstår att du inte kommer att kunna springa idag va? Du är helt likblek."
 
Jag hade ju verkligen ställt in mig på att springa och nu hade jag nån slags magsjuka...eller?
NEJ!
Då slog det mig!
Psyket!!
Jag har ju haft så här en gång innan att jag kräktes och var "dödssjuk" dagen innan halvvasan.
I samma stund som jag kom på att det nog är nån extrem form av panik inför loppet som på grund av alla känslor var så speciellt, så var det som att jag kunde resa mig, samla mig och förstå att jag bara måste andas.
 
En timme efter kaskadkräkningar stod jag upp, var påklädd och redo att ta mig till Göteborg.
 
 
 
Var i stan tidigt och möte upp kompisar och hann kika på starten och gå på toa i tid och lämna väska i tid.
Allt flöt så bra!
Och sen var det dags!
Starten gick och jag susade iväg.
 
Plötsligt stod Flippen och hela familijen vid starten och hejade hjärnen.
Sprang ett par hundra meter till och där stod Johanna och gastade!
Jag hade så mycket pepp längst med det här loppet att jag var helt fnissig.
Flippen och gänget dök upp överallt och hejade! Så tacksam för det gullisar!
 
Man kan ana att jag var på aningens bra humör av den här bilden:
 
 
Och det gick ganska bra!
Eller ja, jag måste lära mig att säga att det gick bra, punkt.
Men ni vet man har ett mål och all that.
Jag hade ju 2 timmar blankt som mål, men med förutsättningara så borde jag vara svinsstolt av att jag gick i mål på 2.07!
Vilken bra tid ändå!
Kapade nästan 20 minuter från förra årets tid och det är ju banne mig fantastiskt!
 
Jag gick ut lite för sakta, försökte ta igen det lite för hårt mitt i loppet, vilket gjorde att jag var superlångsam i slutet på grund av orkade inte mer.
Lärdom till nästa gång: Hetsjaga inte tid!
 

Kommentera här: