Fastna inte för tusan!
Tisdag ja... Det enda bra med tisdagar är Desperate housewifes.
Tisdagar är annars sånna dagar som man skulle kunna hoppa över.
Onsdag funkar.
På onsdagar så kan man tänka "bara jag jobbar den här dagen så är jag på rätt sida veckan och det är strax helg".
Så idag har jag mest släpat omkring på jobbet.
Var lite nervis imorse för det verkar som att jag kommer bli uppsagd.
Egentligen beror det på hur många som måste gå eftersom jag inte är sist in.
MEN jag måste ju offra mig så även om det bara är en, så blir det ju jag.
Jamen, jag ska ju sluta sista juni.
Jag kan ju inte låta nån stackare gå för att jag är så gniden att jag ska ha mina sista månader.
Vår chef hade haft möte med sin chef igår och jag trodde det skulle vara superklippt.
Dem som har blivit uppsagda innan har fått gått samma dag.
-Hejdå, kom inte imorgon, fast du får en månads lön.
Nu hade dom iallafall bestämt att 3 ska gå.
Fast chefens, chefs, chef var ledig i tre veckor eller nått.
Utan chefs-chefs-chefen kunde dom inte göra nått tydligen.
Så jag blir åtminstone kvar ungefär en månad till och efter den månaden så kanske jag får gå hem men med en månadslön utan att jobba.
Fattar ni?
Det här skulle ju kunna bli guldet!
En månadslön utan att jobba.
Som att jag får betalt för att renovera i cafét!
Men tråkigt för de andra två som måste sluta.
Den tokigaste den här veckan är dock papps.
Jag tycker det är guldet.
"Äh, jag gör nått annat istället", liksom.
Jag tycker det är stenhårt.
Fastna & ha tråkigt är ju då inte grejen iallafall.
Jag är livrädd för att bli utråkad och fastna och göra samma saker hela livet.
Det skulle nog kunna vara min värsta mardröm.
- Vadå!? Kan du bli uppsagd!?
- Jo... fast det gör inte så mycket. Jag har aldrig blivit uppsagd förr så jag ser det som en ny grej. Man ska ha gjort och upplevt så mycket man kan. Nu har jag snart blivit uppsagd för första gången.
Nu ska jag uppdatera cafébloggen också! Kolla läget om en stund!