Jäkla Morris
Morris ville ju absolut inte åka bil.
Det var ett jäkla krångel innan jag kom iväg.
Ropade efter honom.
Han kom inte så jag stack.
Daniels mamma ringer:
- Morris är här.
Vänder.
In med Morris i bilen.
Går bra cirka två meter, sen börjas det.
Skriket som var så hjärtskärande att jag nästan fick gråta en skvätt.
Morris ville verkligen inte åka bil.
Vända.
Upp med bakluckan.
Morris tycker att det är himla fint där inne så han vill inte hoppa ur.
Kastar ur katt.
Drar iväg ensam.
Nej, men jag ville inte plåga honom om han var så ledsen för en liten helg i stugan.
Nu är jag hos pappis.
Vi sov här och Daniel och han stack precis till stugan igen.
Jag ska till IKEA först, sen stugan.
Älskade stugan!
Den blir liksom ljuvligare för varje gång.